Så kan är lik våffla användas i en mening
- Vi se lik överallt.
- Han kallade på pesten, som skulle fylla kyrkogårdarna med högar av lik.
- - Ni är inte lik er bror, sade han, jag hade si när sagt, att ni ser ut att vara mera man än han.
- Vem ska en säga, att han är lik ?
- Han var sig alldeles lik, kanske de skära kinderna verkade litet rödare än vanligt, men det voro helt säkert mina också av värmen i salen.
- Jag har sex järtecken ; bjelken i kyrkan, kristallkalken, nunnans lik...
- Jo, och då är du lik någon som varit mig kär.
- Denna har någorlunda lik skapnad med den allmänna Americanska, men är dock vida åtskild.
- Men självmördarens lik blev begravet utanför den arma kyrkogårdens mosslupna mur.
- Hon var lik nån, men vem ?
- - Du har nog förändrats efter den där resan ; jag vet inte vad det är, rnen du är dig inte lik.
- - Vet ni, man säger att jag är mycket lik Karl X Gustaf, han som red över Bält och sitter till häst utanför Nordiska museet
- Flickan där i sängen var på ett oförklarligt sätt lik den där flickan vid syrenhäcken.
- I spegeln mötte hon blicken från en främmande varelse, någon lik henne, men ändå, o nej, ändå inte hon.
- - Ä, Haqvin drog sig in i en vrå lik en morrande hund.
- Då hade jag ju bara att hålla god min - och den var verkligen alldeles förvillande lik en förgylld porslinskatt.
- Håret hade på somliga lik vuxit, så att det hängde fram mellan bräderna.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.